
Op 27 september 1905, werd ‘Atardi’, van Joseph Sickman Corsen gepubliceerd
Het is het eerste en het bekendste gedicht uit de Papiamentstalige literatuur.
Atardi was een voltreffer, niet alleen omdat het een goed gedicht is, maar ook
omdat men altijd gedacht had dat er in het Papamiento geen volwaardige poëzie
kon geschreven worden...
Joseph Corsen woonde enige tijd op Aruba, maar verhuisde in 1875 definitief
naar Curaçao. Deze veelzijdige man schreef meestal in het Spaans.
Hij was niet alleen dichter, maar ook componist, kapelmeester van de schutterij
op Curaçao (1895), dirigent van diverse orkesten en organist van de Nederlands
Hervormde Israëlitische Gemeente van 1885 tot 1911.
Bovendien gaf hij ook 'Notas i Letras' uit, het eerste weekblad op Curaçao,
dat verscheen van 1886 tot 1888 en dat uitweidde over muziek en literatuur.

AtardiTa pakiko mi no sa: Ma esta tristu mi ta bira Tur atardi ku mi mira Solo baha den lamá! Talbes ta un presintimentu. O ta un recuerdo kisás; Podisé n´ta nada mas Ku un cos di temperamentu. P’adilanti podisé Mi ta mira na caminda Un doló ku n’ nace ainda, Ma ku lo mi conocé? Tin kisás den mi memoria Un doló masjá scondí Masjá bieu, ku mi sintí No por rebiba su istoria? O talbes mi nervionan Tin, sin causa, orror di Pretu, I dje abismo skur i ketu Meimei dj’awe ku majan? Mi no sabi ki armonía Ki secretu relasjon Tini den mi curason Ku cabamentu di un dia; Ma spiritu di doló Mi ta sinti kamna ku mi, Ora Solo ta bai drumi I é ta bisa: Te aworó! Te aworó? Ma enter anochi! Esta largu anochi ta! Cuantu cos ku nos no sâ E ta sconde den su scochi! Te aworó? Ma te majan! Hopi ora falta ainda; Cuantu istoria na kaminda Sin ku nos sabi di nan!….. Promé Solo bolbé hari, Tempu tin pa hopi kos; I dios sâ cuantu di nos Morto den dj’anochi a bari! Causa mi doló no tin; Ma esta tristu mi ta bira Semper ku mi para mira Dia jega na su fin!
|
De toestemming tot publicatie van de vertaling door Fred de Haas
werd verkregen via Bart FM Droog en Juan Heinsohn (stichting Dunya).

